Kompositör stortrivs i Lovisa

28.09.2013 kl. 22:05

Kompositören Markus Fagerudd, 50 år
"När jag komponerar gör jag det inte för publiken, för att jag tror mig veta vad de vill ha, utan jag gör en musik jag själv vill lyssna på"
Text: Marianne Palmgren,
Östra Nyland 31.05.2011

LOVISA     Att beskriva Markus Fagerudd (f.1961) som kompositör med några meningar är inte en lätt uppgift, med tanke på att han rör sig mellan så många musikområden. Hans musik innefattar musik för såväl soloinstrument som olika kammarorkestersammansättningar, körer, symfoniorkestrar, teater- ,jazz- och rockmusik.
   — Jag ser det egentligen inte som olika genrer, allt är musik för mig, säger Fagerudd. Han sitter i sitt arbetsrum på Alexandersgatan och jobbar med ett fullspäckat arbetsschema, som bland annat omfattar Opera by You inför Operafestivalen i Nyslott år 2012 och Nationalteaterns familjeopera, En julsaga av Charles Dickens.
   — Det kommer att handla om snåljåpens jul, berättar Fagerudd, vars hjärta klappar speciellt för att göra verk för barn och unga.
   I juni kommer man också under den finlandssvenska sång- och musikfesten Ta i Ton i Åbo att få höra beställningsverket Var Dag! som Fagerudd tonsatt.
   Femtioårsdagen till ära håller Fagerudd en allmän konsert med kammarmusik i olika uppsättning i Kino Marilyn den 7 juni klockan 17.
   — Alla är välkomna att delta, konserten tar inte längre än en timme, tillägger Fagerudd.
    För fem år sedan gick flytten från Kyrkslätt till Lovisa.
   — Vi hittade det perfekta huset i nedre stan. Jag gillar den tvåspråkiga miljön Lovisa erbjuder. Han berättar att efter flytten föll alla pusselbitar på plats och familjen stortrivs.
   — Min fru Kati kan jobba med det hon vill, alltså med Lovisanejdens dansinstitut och cirkusskola och barnen Siiri och Fanni trivs bra, även om det till en början var jobbigt att lämna kompisarna bakom sig.
   —Jag jobbar mycket i Helsingfors så när jag kommer hem till Lovisa kopplar man verkligen bort från arbetet på ett helt annat sätt än tidigare.

Från Jakobstad till Lovisa
   Fagerudd är från Jakobstad och hans bror Mika Fagerudd är skådespelare vid Unga Teatern. Fagerudd insåg för sin del i ett tidigt skede att musiken var hans framtid.
   — Jag kommer ihåg min brors LP-skiva med John Fogerty som vi spelade i ett. Vid tolv års ålder var det rock'n roll som gällde för mig.

    — Den progressiva rocken hade tagit intryck från den klassiska musiken så när jag hörde Stravinskys Våroffret sade det bara klick, jag insåg att klassisk musik var ju rock.
   Via studier i Sibelius-Akademin i Helsingfors och Karlsruhe musikskola i Tyskland under ledning av Wolfgang Rihm hittade Fagerudd sin egen stil.
   — Till exempel gav Sibelius-Akademins lärare Jukka Jantula mig fröet till mitt konstnärskap, att våga bryta traditionen, och Eila Groop var expert på att jobba med personer. Hon fick mig intresserad av pianot genom att beskriva pianot som en orkester, hon förstod redan då att orkestern var min grej.

Sätter sig ner och komponerar
   I arbetsrummet finns förutom en lång rad LP-skivor också böcker, bland annat Kalevala, Shakespeare och en bok om Elmer Diktonius. Får du din inspiration från böcker eller konsten?
   — Vid teaterföreställningar är texten och hur skådespelaren interpreterar den i fokus och musiken får foga sig. Konsertmusik är mycket svårare, men visst kan jag få inspiration av konsten, funderar Fagerudd. Han tillägger att han rätt och slätt sätter sig ner och tonsätter ett verk.
   — I början gör jag en slags mindmapping, alltså att man slänger ut en idé, och sedan börjar jag gallra och sortera för att få den rätta riktlinjen på verket, nödvändigtvis går jobbet inte i kronologisk ordning. När jag komponerar gör jag den inte för publiken, för att jag tror mig veta vad de vill ha, utan jag gör en musik jag själv vill lyssna på.

Kända verk
   Fagerudds kompositioner är vid det här laget vida kända, bland annat har barnoperan, Halmhatten, Filttossan och den stora smällen från år 2003 ställts upp bland annat i Sverige, Tyskland, USA och Ryssland. Att hans verk gillas beror enligt Fagerudd på två saker.
   — Dels har mina verk varit en del av teaterföreställningar då jag jobbat inom teatern i trettio år och nått en stor publik, och dels måste också en yrkesmusiker gilla det jag tonsatt. En dirigent eller en solist skall vilja uppföra mitt verk och då kan det hända att publiken börjar gilla det de hör och sedan har det bara rullat på. Men jag har aldrig hållit på med det här med business i tankarna.